Projektets bakgrund
Den 5.2.2004 hade det gått 200 år sedan J.L.
Runebergs födelse. I
Borgå stadsbibliotek-Östra Nylands landskapsbibliotek
genomfördes ett
projekt under ledning av bibliotekarie Riitta Papunen, som ansvarar
för
samarbete med skolor. Man hade Runeberg som utgångspunkt för
projektet, med vilket man
främjar barns och ungas
- i synnerhet pojkars - motivation att lära sig modersmål
och
litteratur samt att inlemma kunskapskällor utanför
läroboken i
inlärningsprocessen. Runeberg-dramaberättelserna
förverkligades
under ledning av FM bibliotekarie Riitta Papunen och PedM läraren
i
framställningskonst Raija Airaksinen (huvudregissör) i 26
grundskolor i
Borgå 2003-2004.
Dramaberättelsernas anvisningar och
källmaterial, som utgör
projektets stomme, står till alla skolors - och övriga
intresserades -
förfogande via sina hemsidor, vilka är länkade till den
nationella www.runeberg.net
-saiten till delen "Runeberg-lära".
Dramafostran visade sig vara det lämpligaste
arbetssättet att ge liv
åt nationalskaldens liv och produktion. Dessa temahelheter
berör ännu i
dag.
Dramapedagogik utmanar eleven
att
förbinda sig vid inlärning, att självständigt och
som medlem av
gruppen, göra problemlösningar och värdeval. Men drama
betyder inte
detsamma som skådespel och teater, utan passar för alla
elever (och
vuxna).
I dramapedagogiken är
eleven aktör, som genom att aktivt göra / utforska lär
sig och kommer till insikt.
Dramats arbetssätt
kan p.g.a. sitt användningssyfte delas i fyra större grupper:
- Arbetssätt som bygger ramar och miljöer,
med vilka man vill skapa
ramar för dramat samt motivera gruppen för dramaverksamhet.
De ger
tilläggsinformation för arbetet och för sålunda
verksamheten framåt.
- Berättar om arbetssätt, som används,
när man koncentrerar sig på
betydande händelser, fall och konfrontationer. Dessa utvecklar
berättelsen och intrigen. De möjliggör för gruppen
att pröva och testa
tanke- och verksamhetsmodeller och hjälper gruppen att komma
framåt i
berättelsen.
- Arbetssätt som grundar sig på tolkning. De
medför ofta nya synvinklar och där arbetar man långt
på symbolisk framförandenivå.
- Arbetssätt som väcker tankeverksamheten. De
användes då man vill
utvärdera och granska händelser, utveckla nya
lösningsmodeller osv.
Detta utvecklar också gruppens kommunikation i tal och samtal.
Som
dramaberättelsernas ledare
kan en lärare inkommen i drama eller bibliotekarie, som har
studerat
drama, lärare i framställningskonst, fungera. För en
dramaberättelse,
som räcker en skoldag, är det bra, att det finns en
huvudregissör och
en hjälpledare.
Att bearbeta dramaberättelserna i skolklassen eller i annan
miljö
betyder att öppna sig för många läroämnen och
på många områden för
kunskap och uttryckssätt - med Finlands nationalskalds produktion
som
utgångspunkt.
Dramaberättelsernas
ämnen
Runebergs liv (som
barn, yngling, lärare och författare) och uppkomsten av hans
verk:
Runeberg som skolelev: läroämnen och
skoldisciplin, lekar, mamsells skola och att lära sig läsa
enligt dåtida metod
Runeberg som informator: landskapet i det inre av
Finland och mänskorna som inspirationskälla, Vårt land
Runeberg som lektor: grekiska och latin,
läroämnen i gymnasiet, de stora diktverken föds, psalmer
Sven Dufva:
inlärningssvårigheter, dyslexi, kan en "svag" vara
hjälte? Förstånd
eller ett gott hjärta? Finska kriget 1808-09 - slaget vid Virta bro
Bonden Paavo:
envishet eller
att ge upp, kärlek till nästan, frostens inverkan på
odlingen,
barkbröd, råg som näringsämne och betydelse
för hälsan, att klara sig
med naturens håvor.
|
