 |
|||||||
|
|||||||
Bonden Pavo
|
|||||||
|
Berättelse
Målsättning Att bekanta eleverna med J.L. Runebergs dikt Bonden Paavo Ge eleverna en möjlighet att bekanta sig med livet på landet under 1800-talet, med bl a
BESKRIVNING AV MILJÖN / ROLL PÅ VÄGGEN Vi skapar en föreställning om tiden och miljön
som Paavo med sin familj bor i. Läraren fäster en bakgrundsteckning på
väggen (stugan och Paavos familj) och berättar om livet
på landet under 1800-talet. Läraren kan också ge en
uppgift som gäller livet på landet under 1800-talet som
eleverna kan söka svar på, t ex genom att fråga vilka
befolkningsgrupper som bodde på landet eller vilka näringar
som idkades där. Läraren berättar om Paavo och hans
familj. Rita bilder av rollfigurerna Paavo, hans hustru och barn
på blädderblocket (eller använd bilden från
ovan). Dikten berättar inte vilka namn Paavos hustru eller barn
hade, men dem kan man tillsammans hitta på. Samla uppgifterna om
personernas egenskaper (främst om Paavo och hans hustru) som kan
fås från dikten. Till teckningarna ritas också kor,
får och en häst, som sedan tas bort anefter som dikten
framskrider, för att konkretisera hur deras egendom minskade.
Läraren läser versen/verser i korta stycken. Berättelsen
framskrider jämsides med dikten. bonden Paavo på ett frostigt
hemman, skötande dess jord med
trägna armar; men av herren väntade han
växten. Och han bodde där med barn
och maka, åt i svett sitt knappa
bröd med dessa, grävde diken, plöjde opp
och sådde. Våren kom, och drivan smalt
av tegen, och med den flöt hälften
bort av brodden; sommarn kom, och fram bröt
hagelskuren, och av den slogs hälften ned
av axen; hösten kom och
kölden tog vad övrigt. Vad är frost? På vilket sätt påverkar
den skörden ? Information om frosten Frågor om frosten
Läraren läser följande del av dikten: Paavos maka slet sitt hår
och sade: Paavo, Paavo,
olycksfödde gubbe! Paavo tog sin hustrus hand och sade: Varför valde Paavo att odla råg? Eleverna får
information om råg och frågor att besvara. Var och en
svarar skilt, efter att ha läst informationen. Genomgång av svaren. Frosten hade tagit skörden och familjen hotades av
hungersnöd. På vilket sätt förhöll sig Paavo
och hans hustru till saken? Eleverna sitter parvis mitt emot varandra
(Paavo och hans hustru) och de andra fördelar sig i två
grupper bakom rollfigurerna. Grupperna viskar åt sina
"representanter" vad de ska säga till personen mitt emot. Personen
är hela gruppens språkrör. Fler personer kan ansluta
sig till diskussionen allt efter behov/situation. Paavo är en from och religiös man, som
förtröstar på Gud. Han ber för skörden.
Eleverna skriver parvis en liten bön såsom Paavo kunde ha
bett. Bönerna läses upp för hela klassen. "Frostansiktet talar". Vid tillgång till en diabild
eller en
bild av Hugo Simbergs målning Frosten, hittar man på
tankar åt frosten om Paavos säd. (Gör en frost-mask och
säg bakom den hotelser åt säden.) Simberg har
personifierat frosten – eleverna kan förutom frosten också
personifiera översvämningen och hagelskuren. Det kan
följas av naturkrafternas diskussion om sädens
förintelse, hunger och Paavos öde ur naturkrafternas
synvinkel.
Läraren delar ut barkbröd som eleverna får
äta. Två elever utses att sitta på stolar. Den ena
är Paavo, den andra hans hustru. Vad tänker de om
situationen? Rollfigurerna markeras med hatt/sjal och behöver inte
säga någonting. De andra eleverna får komma fram och
säga deras tankar högt. Det gör de genom att ställa
sig bakom rollfiguren och sätta handen på axeln och
säga tankarna. Välj ut elever för följande roller: Paavo,
hustrun, grannen (vars skörd klarat sig). Rollerna markeras med
hatt/sjal. Vid behov kan fler rollfigurer ansluta sig (t ex
släktingar). De andra eleverna intervjuar rollfigurerna om
situationen. Läraren läser: Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe! En tom stol (eller två) placeras mitt i rummet. Man
kommer överens om att det är Paavo (och hustrun) som sitter i
dem. Gruppen ställer frågor till honom och svarar
också på frågorna genom stolen. Paavo och hans hustru
ställer sig lite olika till frosten och förlusterna. De hade
en ännu strängare och knappare vinter framför sig. De
skulle ha ännu mindre mat än tidigare. Vad tänker de?
Vad skulle du göra om du var Paavo? Ge råd åt Paavo.
Eleverna delar in sig i grupper och skriver utdrag ur
familjemedlemmarnas (Paavos, hustruns, barnets/barnens, grannens osv.)
dagböcker eller brev från missväxtåren. Datumet
kan vara t ex 10 augusti 1823. Läs upp dagboksnotaten högt. Läraren läser: Våren kom, och drivan
smalt av tegen,
Varje grupp förbereder en ljud- och
rörelseimprovisation om hur naturkraften närmar sig
säden. Säd-gruppen förbereder en improvisation för
avvärjning av naturkraften. Säden är i mitten,
naturkrafterna närmar sig säden turvis. Uttrycket börjar
långsamt, förstärks ju närmare säd-gruppen
den kommer. På ledarens tecken börjar naturkraften dra sig
tillbaka och ljudet minskar på samma gång. Ordningen
för naturkrafterna: översvämning – hagelskur – frosten.
Till slut står säd-gruppen kvar med stängda ögon
och naturkrafterna närmar sig den i tur och ordning. Under
närmandet får man inte röra säden. Läraren läser: Då föll Paavo
på sitt knä, och sade: Paavo får höra, att frosten tagit grannens säd
den här gången. Ska han dela med sig av sitt eget och
fortsätta äta barkbröd eller hålla all skörd
för sig själv? Till detta val /lösning och diskussion
påverkar starkt sakerna som tagits fram vid beskrivningen av
miljön, t ex hurdan är grannen/grannfamiljen och vad de
tänkte / hur de förhöll de sig gentemot Paavo och hans
familjs förluster. Gruppen står i två rader emot varandra och
försöker genom att tala (viska högt) påverka den
personens (villiga elever och lärare) beslut som går genom
allén som de formar. Den ena halvan försöker
tala för att Paavo ska ge halva sin skörd åt grannen,
och den andra halvan för att han ska behålla allt
själv. När personen nått till slutet på
allén, ska han göra ett beslut, för eller emot,
på grund av de argument, uppmaningar eller vädjan som han
hört på vägen genom allén. Personen som
går genom allén tar på sig Paavos roll/sätter
sig in i Paavos situation, och markeras med t ex en hatt eller rock,
och blir "Paavo". Man går genom allén med
stängda ögon för att rösterna som hörs
från de båda raderna ska kännas som röster
innanför det egna huvudet. Vad skulle du ha gjort som Paavo? Vad
skulle Du ha gjort ? Kvinna, kvinna, den blott
tål att prövas, som en nödställd
nästa ej förskjuter. Blanda du till hälften bark i
brödet ty förfrusen är
vår grannes åker. Klassen delas in i grupper om 3-5 elever. Läraren har
på förhand skrivit bokstäverna BONDEN PAAVO
lodrätt under varandra. Skriv berättelsen om Bonden Paavo.
Meningarna ska börja med bokstaven i fråga – annars är
alla sätt producera text tillåtna. Gör en kort sammanfattning om slutet. Vad hände? Vad tänker Paavos hustru om det? Vad säger grannen? Osv. Planera och visa/spela upp. |
|||||||
Förr i tiden hittade människorna
på ritualer och smeknamn för att blidka skrämmande
naturfenomen och saker. (T ex björnen = nalle, bamse osv).
Man var också rädd för frosten för att dess
besök på åkern betydde hungersnöd för
följande år. Dela in gruppen i två, den ena gör
frostens dans och den andra en dans för att jaga bort frosten. 
Paavos familj tvingades – liksom många
andra fattiga familjer på 1800-talet – äta barkbröd.
Vad för sorts bark ska man använda och hur tillverkas
barkbrödet? 
Vad finns det för ätbart i
naturen? 
Eleverna delas in i fyra grupper:
översvämning-hagelskur-frost-säd . I övningen kan
man förutom kroppsinstrumenten också använda
rytminstrument.
